Inom asatro finns ett kretslopp av årsritualer och blot som är knutna till naturens skiften. Olika blotlag och utövare markerar dessa tider genom ceremonier och blot som knyter människan till årstidernas andliga dimensioner.
Det är vanligt att fira vissa högtider i gemenskap, medan andra kan hållas i mindre grupper eller enskilt. Det finns inga dogmer eller regler att dessa alltid måste firas, vilka gudar som måste åkallas och vilka blotgåvor som ska ges, utan det får var och en finna i sin egen andliga väg.
Vanliga makter och gudar att åkalla
Syftet med blotet är oftast det som styr vilka makter och gudar man vill kalla in, men platsens rådare samt den vita älgen, Asatru Sveriges rådare, är alltid lämpliga.
Vanliga blotgåvor
Generellt för blotgåvor är att blota sådant som hör årstiden till eller det som känns rätt för dig själv. Öl, mjöd och linfrön brukar alltid vara välkommet.
Observera! Vi gör inte anspråk att vara historiskt korrekta, utan har anpassat blot, riter och ceremonier till den moderna människan i nutid. Kom ihåg att vi är: här och nu, inte där och då.
Julblot
När: vintersolståndet, 21 eller 22 december.
Syfte: vi firar solvändan då hinnan mellan världarna är tunn då energi och makter flödar mellan världarna, och Sunna ska komma åter med solen, ljuset och värmen. Vi välkomnar Jolner som kommer med julens glädje och gemenskap.
Disablot
När: sen vinter, ofta februari (Disa har namnsdag 3 februari).
Syfte: disablot hålls i mitten av vintern och hedrar diserna – de kvinnliga gudinnorna och makterna som förknippas med bland annat fruktbarhet, skydd och livscykler. Högtiden speglar ljusets återkomst och naturens väckelse.
Vårblot
När: vårdagjämningen, 20 eller 21 mars.
Syfte: att åter väcka jorden efter vinterns vila, att väcka markens krafter och fira början på naturens återfödelse, den ljusa tidens löften samt då dag och natt står i balans. Tackar Skade för vintern och fira Sunnas seger över vinterns mörker. Vi välkomnar föreningen mellan kärleksparet Frej och Gerd. Myten om Frej och Gerd passar att traderas på blot.
Majblot, segerblot
När: runt Valborg, första maj.
Syfte: tidigt i maj firas sommarens ankomst och grödan som börjar växa. Det inkluderar ofta sång, eld och processioner för att be fruktbarhetsgudar som Frej, Freja, Jord, Tor och Siv om växtkraft.
Midsommarblot
När: sommarsolståndet 20 eller 21 juni.
Syfte: vi firar ljusets fulla styrka på årets längsta dag och den skapande kraft som genomsyrar naturen. Vi tackar Sunna som med sol lyser som klarast. Tillsammans med fruktbarhetens, livets och kärlekens makter, vanasyskonen Frej och Freja, hyllar vi sommarens skönhet och fröjder.
Skördeblot, sensommarblot
När: slutet på juli, början av augusti.
Syfte: på sensommaren håller vi ett tacksägelseblot för skörden som Jord givit oss och att sommaren går mot sitt slut. Vi visar tacksamhet till Tor – skördens beskyddare – och Siv – som råder över sädens växt och mognad – för det som har vuxit fram och gett oss mat på bordet. Vi skålar till Byggver som gett oss mälden att brygga öl med och Bejla för honungen till mjödet.
Höstblot
När: höstdagjämningen, 22 eller 23 september.
Syfte: på höstblotet tar vi farväl av den ljusa sommaren och förbereder oss för höstens och vinterns mörkare tider. Vi erkänner beroendet av både gudomliga och animistiska krafter inför den annalkande hösten och välkomnar vintermakterna Skade och Ull.
Alvablot
När: sen höst, oftast samma helg som allhelgona.
Syfte: alvablotet hedrar förfäder och förmödrar, nära och kära som gått före, liksom alver och andra väsen som hör samman med jord och minnen.
Andra årstidsrelaterade högtider
Vinternätter
När: historiskt sett vid fullmåne i oktober.
Syfte: vinternätter markerar övergången från sommarhalvår till vinterhalvår. Blotet syftar till att avsluta årets arbete, tacka för det som burit frukt och försona sig med vinterns makter. Det är också en tid för att stärka banden till förfäder och platsens väsen, som anses ha större närvaro när ljuset avtar.
Midvinter
När: historiskt sett mitt i vinterhalvåret.
Syfte: mitt i vintern när det är som kallast, vilket historiskt sett var 13-14 januari. Eller första fullmånen efter första nymånen efter vintersolståndet, vilket infaller mellan 5 januari och 2 februari.
Det är vanligt att vintersolståndet, jul och midvinter blandas ihop av många, och vi ska inte här fördjupa oss i det hela, utan det får var och en finna i sin egen andliga väg.
Vardagens riter
Årsväntan
När: de sex torsdagarna fram till vintersolståndet. Är vintersolståndet en torsdag, är det den sjätte vänt.
Syfte: en mer modern sed, där vi under de sex torsdagarna fram till vintersolståndet tänder ett stearinljus var dag i en väntljusstake med sex ljus och räknar ned tiden till solens återkomst.
Detta är inget blot i egentlig mening, utan en vardaglig sed, därför inga rekommenderade gudar eller blotgåvor.
Torshelgd
När: varje torsdag.
Syfte: ett veckofirande där torsdagen särskilt knyts till Tor, ofta tillsammans med Frigg eller Freja, med fokus på tacksamhet och gemenskap.
Ovanliga högtider
När Skandinavien kristnades, byttes firandet av en del gudar och deras egenskaper överfördes till olika helgon. Detta är inte helt belagt historisk och vi ska inte här fördjupa oss i det hela, utan det får var och en finna i sin egen andliga väg.
Frej
Frej ersattes av S:t Erik vilken även är Stockholms stads skyddshelgon och finns på stadens vapensköld. Erik har namnsdag 18 maj och då kan Frej högtidlighållas för den som vill.
Tor
Tor ersattes av S:t Olof vilken även är Norrköpings skyddshelgon och finns på stadens vapensköld med sin dubbelhövdade yxa (hammare?). Olof har namnsdag 29 juli och då kan Tor högtidlighållas för den som vill. I finsk tradition bakades ett rågbröd denna dag tillägnad åskguden Ukko. I slavisk tradition i dagens Ukraina offrades runt denna tid till åskguden Perun.
Oden
En av Odens gestalter är Jolner, julguden, och det finns vissa kopplingar mellan Oden och Knut vilken har namnsdag 13 januari vilket är tjugondag jul, då julen ska ut, och därmed kan vi låta Oden vandra vidare i Midgård.